"Tedags hippo-birdies!" W stod ute på verandan med en bricka fullastad med kakor och andra sötsaker. Han gick försiktigt efter A som ballanserade tefat, koppar, skedar och den stora tekannan samtidigt som han gick ned för trappan som om detta vore det lättaste någonsin. De skulle bli tvugna att ropa till ytterligare fyra gånger innan R och E gav dem någon som helst notis. De var nämligen mitt uppe i ett bollspel och eftersom de båda var relativt värdelösa på i princip all typ av sport så var det nog snarare fråga om ordfight än sportande. W och A satte sig vid bordet och iaktog roat de två in action. Både R och E såg ut att vara andfådda, trots bristen på många lager av tygpå deras kroppar. E var endast klädd i sportiga shorts och ett linne samt en keps, R sprang runt i T-shirt och ett par överdrivet korta jeansshorts i svart. De båda såg ut som tagna ur en 60-tals reklam för unga män som lekte i solen för att behålla hälsan. Solen gassade högt på himlen och alla hade under de senaste dagarna fått en hel del färg. A rättade besvärat till solhatten och drog ner ärmarna på skjortan ett snäpp, solen hade en tendens att ta ganska hårt på honom.Några minuter senare satt de alla vid bordet och smuttade på varsin kopp te som var sötat med honung. Då och då skrattade de till åt ljudet av bubblorna som knastrade mellan deras tänder. (Det var bubble tea de drack.) W lutade sig bakåt och log upp mot de gassande strålarna. Alla var tillfreds med livet och sig själva. Efter en liten stund kände A Es fot strycka mot sitt ben så han tillät sig luta sig framåt och pussa sin pojkvän på kinden.
"Hey! Det borde vara vinnaren som får pussen!" R hade satt armarna i kors och börjat pluta surt med munnen.
"Ja, precis!" E flinade stort mot sin motståndare.
"Don't! Du vet vad som händer!" När E då räckte ut tungan så visste de alla att något skulle hända. Till och med W hade vaknat upp ur sina dagdrömmar för att se vad som skulle ske.
Det gick på bara någon minut, R hade kastat dragit ut stolen som E satt på och i samma rörelse lyckats välta den bakåt. Nu rullade de båda runt på marken och tjöt av skratt. A satt och klappade i händerna åt hela uppståndelsen och W hade ställt sig upp för att kunna följa det hela bättre. Helt plötsligt stannade bråkstakarna upp och gav varandra en enad blick varav de sedan reste på sig och sprang fram till de andra. W tjöt högt när E började kittla honom och A försökte varna R för vad som komma skulle om R överhuvud taget så mycket som vågade kröka ett hår på hans armar. Alla skrattade. Efter en stund började de jaga varandra runt huset och till slut gick det inte längre att avgöra vem som jagade vem.
Teet stod kvar på bordet och kallnade långsamt och det skulle dröja många timmar innan de kom ihåg det uppdukade bordet.
Det lovade inlägget om den perfekta testunden enligt mig.
//Emil.
