
Dock finns det mycket som jag faktiskt kommer ha förträngt. Om bara två år kommer gymnasietiden vara ett minne blott. Om bara två år kommer jag inte längre behöva gå upp ur sängen alldeles för tidigt dagarna i enda. Slentrianen kommer vara över och äventyret som kallas livet kommer förhoppningsvis ha tagit sin början. De jag umgås med kommer vara 25+ och vi kommer ha så fett kul, so to speak. Jag kommer alltså slippa känslan av en byggnad som håller mina armar och sedan slushar mig gång på gång på gång.
Bilden ovan beskriver nog min känsla för detta som kallas skola ganska bra.
//Emil.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar