Nytt!

Det blir nog ingen utgiven bok av min NaNoWriMo 2010 trots allt. Jag läser om den och inser att den är för fullpackad med skit, det är för mycket som skulle behöva tas bort. Jag känner att jag har något nytt i mig. Något om en morfar och ett barnbarn. Något om sorg, kärlek och livet i sig. Något ungt och nytt och något som behöver betydligt mer tid än det förra. Något som måste få gro och måste få bearbetas. Jupp, jag tror på detta nya!

Återigen om NaNoWriMo 2010...

Jag har en plan på att jobba igenom min NaNoWriMo 2010 och ge den en riktig titel och sedan kanske försöka få ut den som en bok. Frågan är bara hur mycket jag ska ändra...? Ska jag göra den mer mainstream genom att exempelvis ändra alla "en" till "man", eller ska jag köra stenhårt på min sak? Kanske kan jag hålla den som den är om jag bara skriver någon liten grej i början om varför jag valt att skriva som jag gör. Kanske borde jag i samma lilla anteckning då också förklara pronomenet "hen", med tanke på att huvudpersonen (med flera) identifierar sig som något bortom/emellan de två binära könen. Det kanske inte är någon idé att göra för stora ändringar med tanke på att jag då skulle förstöra hela grundtanken med det jag skrivit. Gör jag en grej till mainstream så kan jag ju lika gärna också göra allt det andra likadant, vilket då skulle innebära att jag totalt tappade min poäng. Ska jag göra alla förhållanden och relationer till mono samt stängda och även helt självklara och uttalade? Huvudpersonen har ju många olika typer av relationer med många olika typer av karaktärer, så den ändringen skulle i sådana fall leda till att jag helt får ta bort min huvudperson och ersätta den med en annan, vilket i sådana fall skulle skapa en helt annan berättelse.

En spännande grej med min text är att min favoritperson är en av de viktigare birollerna. Huvudpersonen intresserar mig inte nämnvärt. Detta tycker jag är lite underligt med tanke på att det är jag själv som skrivit texten så en kan tycka att jag endast borde skapat karaktärer som jag kan känna något för. Spännande!

//Emil.