Slutet av tidighösten, mitten av senhösten, snart vinter. Det sitter en person vid ett bord i ett kök, inte jättelångt borta från där allting händer, mest bara sisådär en tjugofyra våningar för högt upp. Fönstret ovanför bordet är öppet lite på glänt, det blåser in små tunna flan som nästan skulle gå att kalla snöflingor bara de inte smälte så fasligt fort. Personen sitter och vilar huvudet i handflatan och tittar ut över staden: en siluett av skyskrapor och alldeles för små grönområden. Hennes hår är uppsatt i en knut på huvudet, men några hårstrån har gjort sig fria och hänger därför ned över hennes högra kind. Ibland blåser de till lite i vinddraget, men hon gör inga direkta försök att få det ur vägen. Bordet som hon lagt sin kroppstyngd att vila på är gjort i vitt trä. Det är helt tomt från saker och rummet överlag känns inte särskilt bebott. Känslan som inger sig av rummet är att det antingen är bebott av folk som nyligen flyttat dit eller precis är till att flytta ut. Det är alldeles för vitt för att kalla hem(trevligt).
Personen sitter där och tittar och drömmer sig bort till ett intet. Ett ”lack of” där hon bara kan bosätta sig och leva i ett enda stort ingenting. Inte så att hon är missnöjd med sitt nu, tvärtom, men det hade varit skönt att bara slippa finnas för en stund. Bara få sluta upp att bli en del av den där jättestora organismen, svulsten, som folk kallar världen. Dock brister hennes bubbla när en ny person kommer gående mot henne. Denna någon balanserar en kanna, två glas och två fat i sina händer. Kannan är fylld av mjölk, vit och nästan skummande i bägges ögon, och på ett av faten ligger kakor. (Chocolate chip givetvis.) Samtidigt som personen med knut sträcker sig efter en av kakorna så tar den andra tag i det andra fatet där det är upplagt små skivor av morötter glaserade i honung. De äter i tysthet. Även mjölken dricks utan något fysiskt samtal. Efter det lutar sig de båda ut mot fönstret och tittar ned på gatan. De säger fortfarande ingenting, men de har bägge två läpparna formade i leenden. Ett enat samförstånd.
