Jag är nog på väg att göra något helt galet, och kanske väldigt destruktivt egentligen. Men allt man gör som går åt helvete kan det sedan bli en bra bok av, så jag försöker trösta mig med det som back-up plan om det nu skulle skita sig totalt.
Jag är en alldeles för romantiserande person. Jag är så om mig och kring mig och vill att allt, allt, allt ska vara som på film. På tal om film: filmen "Heartbeats" ("Hjärtslag") av Xavier Dolan som jag bloggat tidigare om under eticketten "tips" beskriver mig och mitt liv hittills nästan för perfekt. Jag är som en slags vandrande (okej, rullande) klyscha, men intalar mig själv annorlunda gång, på gång, på gång. Men jag tänker att det är nu jag far illa av detta. Inte imorgon, utan idag som detta är fel. Det kommer i framtiden vara till min fördel att jag är just som jag är. Folk kommer digga det som sjutton, jag kommer vara en sådan där "konstnärssjäl" eller något.
Hur som helst så är det precis därför jag ska göra något som det jag ska göra nu. Kan inte säga exakt vad det är, mer än att det är ett projekt. Man lär sig alltid på projekt, så är det bara. Därför kör jag så det ryker så kan jag gråta blod efteråt när allt är över. Nu kör vi bah!
//Emil.