Tsunamin.

Måste bara skriva och be om en tanke till Japan, jag har inte velat ta upp det tidigare då jag själv blir så oerhört illa berörd av nyheter i den här klassen, men jag känner nu att det faktiskt är viktigt att säga någonting. Jag kommer alltså inte skriva något längre om detta, inte mer än att jag mår dåligt över det som hänt och att jag av hela mitt hjärta hoppas att min japanskalärare - med flera - får kontakt i alla sina nära och kära som befann sig i det området snart. Fan för naturkatastrofer.

//Emil.

Fick en låt av saknad och blev så glad att jag gjorde en video till svar, då med samma låt såklart~

Låttexten:

(This is how it goes)
I'm sitting here on my own
Haven�t seen you in a long, long time
This waiting�s getting old
As I sit here I sing to myself
A little tune that helps (sometimes)
To pass the time
And this is how it goes
This is how it goes
This is how it goes

Ooh waa ooh waa ooh hoo hoo
Ooh waa ooh waa ooh
Ooh waa ooh waa ooh hoo hoo [x3]

Still sitting here on my own
Music�s running through my head
Changes all the time
Just remember sing between the lines
That little tune that helps the quiet moments
To pass the time
And this is how it goes
This is how it goes
Ooh waa ooh waa ooh hoo hoo
Ooh waa ooh waa ooh
Ooh waa ooh waa ooh hoo hoo [x3]

(this is how it goes)

Igår såg jag och min kära syster yster på "Pretty Woman". Jag hade inte sett den sedan påsken då jag var tio, så ungefär exakt sju år sedan. Ändå kom jag ihåg filmen relativt väl, den måste ha gjort ganska stort intryck på mig som litet kid.

När vi såg filmen igår så satt både jag och syrran och kommenterade gång på gång för varandra hur icke-verklighetstrogen filmen tyvärr var. Det är helt otroligt att en prostituerad som lever på gatan skulle lyckas träffa en torsk som faktiskt är snäll och behandlar henne väl och sedan på det erbjuder henne att följa med till New York för att helt byta livssituation. Ännu mindre troligt är det att hon skulle neka detta för att istället gå och vänta på något ännu bättre. Tyvärr så skulle hon troligtvis inte heller se så fräsch ut och inte vara den bildade person hon ändå verkar vara. Jag hoppas för allt i världen att ni inte missförstår mig nu, jag är helt och hållet på hennes sida i filmen, men trovärdigheten är inte särskilt stor.

Jag och syster min konstaterade att det är mycket mer troligt att hon skulle vara en call-girl, då har hon på ett helt annat sätt chans att ställa krav och maktförhållandena dem emellan förändras då avsevärt. Troligtivs skulle då detta jobb inte alls vara en fråga om överlevnad på samma sätt utan snarare kanske vara till för att finansiera hennes juridikstudier, eller något annat piffigt. Detta för mig då in på tankar kring detta sätt att försörja sig. Ett sätt som enligt större delen av vårt samhälle anses fult och dåligt. Det är synd då jag tänker mig att detta typ av yrke inte alls behöver vara särskilt dåligt. Tvärtom tror jag snarare att det kan vara ganska soft, så länge en själv är den som har full kontroll på hur saker går till och tar sig i uttryck. Det finns ju tyvärr inget skydd om en väljer ett yrke av detta slag, så allting måste vara noga kontrollerat och fixat av den som jobbar med det. Knepigt. Men tycker en att det är värt det så någon annan verkligen inte komma dragandes med sina egna åsikter och förutfattade meningar.

Slutligen vill jag bara säga att det verkligen hade varit fint om jag slapp skriva att filmen inte kändes trovärdig. Fint om allting hade varit som en saga där alla utsatta blev uppassade av samhället och räddade när de höll på att falla nedåt. Det är väl en utopi om något.
//Emil.

Måndagsmorgon~

Ännu en vecka har satts igång. Fem dagar till utan sovmorgon, eller kanske sex beroende på hur söndagen ter sig. Jag räknar oftast allt i sovmornar, då jag älskar att snooza och helt och hållet försvinna in i det där tillståndet mellan vakenhet och dröm. Då är det nämligen en stor chans att en drömmer drömmar som är påverkbara, vilket gör att en faktiskt kommer befinna sig i sitt egenskapade lilla paradis under en stund, bara sådär. Väldigt härligt~

Bilden till vänster tycker jag ger en ganska bra bild av hur skolan borde vara, det vill säga väldigt preppy och mysig. Jag vill typ också hoppa runt under ett träd med papper flygandes överallt runt omkring mig. Sedan vill jag slå mig ner under trädet och sitta där och läsa en bra bok om två unga bögar, eller något annat fantastiskt.

Men oj vad jag ljög i det överstående stycket, det är ju knappast troligt att jag vill sitta under ett träd med tanke på att jag är den största stadsråttan ni någonsin kan tänkas stöta på. Hehehe~

Jag tycker faktiskt att varje skolvecka borde firas med något lite extra trevligt. Så som till exempel att alla elever skulle kunna få en bakelse på måndagsmorgonen, eller en kopp varm choklad med vispad grädde på toppen. Det finns många sätt en skulle kunna göra måndagsmorgonen trevlig på, jag har tusen förslag! Alla borde ha något trevligt som är värt att vakna till den första dagen på veckan, så att det inte är den där illamåendesångesten blir lika stark. Håller ni inte med?

//Emil~