måndag 6 februari 2012

En person i ett rum i ett hus

Jag låser upp med min gammaldagsa nyckel. Innanför ytterdörren vilar ännu en. Denna är genomskinlig, säkrad med koslås. 5-4-7-8-9-2-1-0. Fingrarna slår av ren vana. Innomhus. Av med skor och jacka. Ett par nyputsade brogues står prydligt på skostället. Jag ropar ditt namn samtidigt som jag går in i huset. Inget svar. Jag öppnar en ny dörr, går nedåt. Skyndar mig. Ju närmare jag kommer rummet, ju starkare blir lukten av kemikalier. Innan jag går in tar jag en titt på vår whiteboard utanför. Med grönt har du textat "2ktg, 5.7mg, imorgon: 12:00". Jag ler och känner en svag antydan till rynka uppstå mellan mina båda ögonbryn. Ingen förstår dina förkortningar förutom du.

När jag öppnat dörren möts jag av en tung dimma. Jag hostar till och slås av förvåning över att du inte gör detsamma. Egentligen borde jag inte vara förvånad, du märker aldrig petitesser som kopplar dig till ett så kallat "vanligt" liv. Jag går in mot dig. "Skyddsglasögon, vänster sida." Jag råkar vända mig mot höger, får därför lov att sno ett varv. Hittar det jag letar efter och tar på mig dem. Tar i samma veva en vit rock. Blir glad när jag märker att den är för stor eftersom det betyder att du bär min. Blir ännu gladare då jag kommer närmare och ser det gula bandet på insida krage mot det vita. Kramar din axel med min hand och säger hej. Inget svar. Skjuter upp glasögonen mot näsan, lutar mig framåt. Ser endast något kokande, puttrande, nästintill kväkande till ljudet. Lukten är här ännu fränare, men den till trots lyckas jag uppfatta din doft. Tar en stol, sätter mig nära. Iakttar dig i ditt arbete. Du ser insjunken ut, koncentrerad, bestämt, lysten. Jag märker inte förrän efteråt att jag bitit mig i läppen och brustit upp i ett litet leende. Gör då mitt bästa för att återigen se seriös och allvarlig ut. Då jag först kom in i huset denna eftermiddag hade jag känt mig avslagen och trött, men nu var min energinivå åter på spinn. Jag sträcker mig efter en rörig pappersbunt och ögnar igenom allt handskrivet. Får en bild av vad du håller på med.

Och så plötsligt...

"Klart." Du reser dig, jag hinner inte agera. Tittar bara förvånat efter dig då du stänger av strömmen till din apparatur och sedan lämnar rummet. Sedan kan jag inte låta bli att nöjt skratta till. Du avslutar alltid allt med ordet klart. Oavsätt om du ätit middag, sett ut en film eller just haft sex. Allt är alltid klart, annars kan det inte avslutas.

Nu reser jag mig och går efter dig. Nu i förhoppning om att få höra svaret.

Vill ha vår

Nu har vi nått till den tiden på året då allt jag längtar efter är våren. Jag kan liksom inte förmå mig att sluta tänka på det, att allt jag vill ha är sommar alltså. Jag och Squiddo hade ett fantastiskt nörddygn (okej, inte riktigt 24 timmar, men nästan) tillsammans, men jag tänker mig att till och med en sådan sak hade kunnat vara ännu, ännu mer fantastiskt härligt om det bara varit varmt ute. Tänk er vad fantastiskt fint att sitta ute vid en parkbänk (på om man inte har en rulle kanske), drickandes en milkshake i någon udda smak (kiwi, svartvinbär, melon, ananas och champagne, kokos, vad vet jag!) och kanske sugandes på någon hård, syrlig karamel. Intill sig så har man allt man kan tänkas behöva: manga i plural, lite härliga japanska modetidningar, sin iPhone (man måste ju kunna fota allt vetni!) och en anteckningsbok med en tillhörande penna bara för att det är något som man alltid måste ha i väskan (man vet ju aldrig!). Sedan sitter man där, iklädd skjorta och skjorts med sina loafers på fötterna, och andas in djupa andetag av lagom varm luft som luktar gott av fint väder.

Jag skulle inte ens behöva det egentligen! Det skulle faktiskt kunna räcka med att gå en promenad ute, iklädd jeans, T-shirt, kanske någon hood och vårjacka. Bära mina vanliga converse på fötterna bara det att man då slipper värmesulorna. Slippa sina tjocka vantar, utan bara bära tunna för att det är fint. Detsamma gäller tyget kring halsen. Gå där i en park och snacka om allt möjligt mellan himmel och jord, eller vara djupt försjunken i en hetsig diskussion om vem som egentligen är uke och seme mellan Izaya och Shizuo (okej, dåligt exempel för där är ju svaret givet!). Nu får alla som känner fört lova mig att ta med mig på en sådan promenad så fort det blir fint väder! Jag kan bjuda på en Trocadero eller två, lovar!
 
Copyright © sweet mutant alternative. All rights reserved.
Blogger template created by Templates Block | Start My Salary
Designed by Santhosh