Ångest

Nu sitter folk och äter middag, men jag pallar inte det just nu. Istället ångestar jag lite här på mitt rum jag. Men jag har bestämt mig för att göra något vettigt av det hela. Jag ska göra ett projektarbete (ni vet den där kursen som alla treor i gymnasiet läser) i form av en fotobok med kortare prosa som akompanjemang till bilderna och temat ska vara vilket jäkla helvete det kan vara att vara ung och rullstolsburen. Det kommer bli världens bästa grej, så hipster och retro kommer den vara också! Snygg, smart och vettig, lite som jag i fotoboksform eller hur? (Not.) Nej, men det här kommer bli vettigt. Kanske kan man få ut den på förlag sedan också, fan vad jag ska få upp ögonen på folk. Få upp ögonen och få folk att fatta. Få mig själv att riktigt fatta.
//Emil.