Idag började jag läsa filosofi (A-kursen, förvisso) och med risk för att låta som en helt galen pluggistönt så kan jag säga att jag verkligen, verkligen diggar det!! Det är nästan, silly enough, som att något hänt idag inom mig (något
har verkligen hänt inom mig, men det har inte bara med en uppstart av en skolkurs att göra, utan det platsar snarare i en något större kontext). Jag älskar hur jag kan sitta i mer än två timmar i veckan resten av den här terminen och lyssna till saker som jag verkligen anser viktigt. Min spontana känsla är nu att det verkligen är detta jag borde syssla med i livet. Först flytande japanska, sedan filosofi och sedan, slutligen, eventuellt något på KTH!
Vår kurslitteratur är kass, kan jag redan konstatera, men läraren är helt genialiskt fantastisk så det väger liksom upp det hela tusen gånger om. Jag ska försöka att hålla kvar vid känslan av det här resten av min gymnasietid nu. Försöka att under den andra lektionen på torsdagar samt den sista på fredagar att alltid gå in i min egna lilla bubbla av Sokrates, Aristoteles, Platon, Sartre, resten av grabbarna grabbsen och Emm!
Denna bloggpost blev mest bara svammel, men åh, vad mitt liv börjar te sig fint nu! Äntligen! Det finns några namn som i allra högsta grad har med det att göra också, men då jag nu är 18 och inte 14 så tänker jag faktiskt skippa att nämna dem här på det öppna internet. Lite ska få vara mitt egna också~ Nu ska jag därför istället återgå till min filosofibok samt min handskrift. Katjing!
ps. Hade först inte tänkt att skriva det här, men kan inte låta bli att i alla fall nämna det i förbifarten: Jag fick världens positivaste kommentar av min filosofilärare!!! Tro mig när jag säger att jag blev glad, gladare, gladast av det!! ds.