fikapaus!

Kommer typ sova så här sött nu...

Cupcakes!

cupcakes i jordgubbsformar

Böcker till biblo~

Ska snart dra ut och lämna tillbaka de sju böcker jag lånat på biblioteket. Har bara läst fem av dem från pärm till pärm för de andra två var så hopplöst onödigt akademiska. Blir så trött på författare som måste ta till ett så pass komplicerat språk att inte ens de invigda alltid fattar. Då kan en ju inte vara en så jäkla bra författare, om en inte ens kan skriva en bok utan alla dessa idiotiska klappa på huvudet-knep. Värdelöst!

//Emil.

ps. Visst är min tröja fin! Snodde den från syrrans kasta ut ur garderoben-hög! Snodde flera saker, ska fota dem! ds.

poly-trans-regnbåge-dude(tte?!)-kiddo-rulle-???

"Titta, en kille i rullstol!" fick jag höra av ett barn idag. Barnet var gulligt, log och sa hej. Det var ett pepp litet kiddo, det är ett som är säkert. Jag blev grymt pepp jag också. Om det var för det där supersmilet eller om det berodde på ett antagande av min könsidentitet som inte är det direkt vanliga antagandet när folk ser mig vet jag inte riktigt. Jag tror nog det senare... Är det det som är att passera? Jag har aldrig velat passera, trodde jag. Jag trodde inte det var något jag gjorde, jag trodde liksom jag var en person som bara kunde nöja mig med det jag var i mitt hjärta och inte behövde få det bekräftat av andra. Eller det kanske jag inte alls trodde... Jag har nog vetat länge att det är passera jag vill göra. Att jag hellre vill bli sedd som bög än heterobrud (gay, både som flata och bög, är för det mesta fine, hellre den fördommen än andra liksom). Jag är inte ens något av dem. Tänder inte på bio-killar. Eller om det händer så är det i så fall jävligt komplicerat.

Varför vill jag hellre bli sedd som kille än tjej? Jag är ju ändå inte något av dem. Varför blir "gumman" ett skällsord medan "gubben" är lite kul och gulligt? Det är väl inte så queert av mig. Inte så fint och obrytt. Jag är knappast TS (transsexuell), det skulle då vara om jag blir tvungen att skaffa mig den diagnosen för att börja med hormoner, men ändå är det nästan som att jag nått ett mål när folk säger "han". Det är namnet Emil och inte Emm jag kommer byta till liksom. Detta är fan svårt! Snart vet jag varken in eller ut.

Jag läste ett fanfic om Kurt och Artie ur Glee igår. I fanficets andra kapitel börjar Kurt istället bli Kourt (Kourtney) och pronomenet blir hon istället för han. Hon börjar ta hormoner och börjar på utredning. Artie raggar samtidigt upp Puck (en bad-ass-karaktär ur samma serie) som är kär i Kourt och det hela blir ganska snabbt ett poly-förhållande. Så från att ha varit ett mono-bög-par så blir det ett poly-trans-bög-hetero-par. Fantastiskt! Jag ryser ännu. Fint! Så fantastiskt fint! Glee goes poly och trans med mina favoritkaraktärer och Emil är lycklig.

Det börjar bli höst. Tack och lov.
//Emil.

Meme~ :P

10 FAVORITER
Färg: Rosa eller baby-blå.
Mat: Hummer!
Band: Hmmm... Finns så många bra! Men typ the Knife eller Miyavi kanske...?
Film: But I'm a Cheerleader tror jag.
Bok: 1000! Hello Cruel World kanske?
Sport: Fy! Men i så fall dans.
Årstid: Sommar/nyhöst.
Veckodag: Lördag.
Glassmak: Melon. (Eller ananas med champagne kanske...)
Tid på dygnet: Klockan 14.00.


9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: Ganska glad, men frussen.
Smak: Oboy med mycket pulver!
Kläder: Hello Kitty mjukisar och en grå T-shirt med tre apor på.
Bakgrund: Lite disigt väder typ...
Nagellack: Marinblått med lila glitter på åtta naglar och rosa med guldglitter på två.
Tid: 13:32
Omgivning: Ett halvstökigt sovrum.
Irritationsobjekt: Är faktiskt inte irriterad nu. :)


6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina nära vänner: Typ. En av mina förra vänner i alla fall.
Brutit mot lagen: Haha, jaa, som alla andra.
Blivit arresterad: Nope.
Badat naken: Jupp.
Varit med på TV: Ja, när jag var typ åtta.
Kysst någon du inte känner: Nepp.


3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Det finns tre, men vill inte skriva namnen.
Du tycker om: Finns betydligt fler än tre, men jag skriver min familj nu då. :)
Du inte gillar: Ska nog inte skriva dem här heller...


2 VAL
Kaffe eller te: Te, jordgubbslipton.
Vår eller höst: Höst.

1 ÖNSKAN:
- Att träffa många fantastiska människor och vara lycklig.

Håltimmar...

Jag har hur många håltimmar som helst. Så grymt irriterande! Jag försöker verkligen komma på fördelar med dem, men det är ju i princip omöjligt. De jag kunnat komma på hittills (men som inte egentligen håller för att jag har tusen motargument mot dem alla) är dessa:
1. Om jag gör läxorna och pluggar inför alla prov på hålen så är jag ledig på riktigt när jag har fritid.
2. Dagarna blir längre i och med att jag får så mycket dötid så det kommer inte kännas som att tiden springer ifrån mig på samma sätt.
3. Jag hinner göra massa annat på dagarna, istället för att bara plugga.

Här kommer några ut av alla dessa motargument jag hittills kommit på:
1
- Jag kommer typ ändå aldrig orka vara så pretto att jag faktiskt pluggar på mina hål.
- Det är svårt att hitta en lugn plats i skolan där en kan sitta och plugga ostört.
2
- Dötiden kommer snabbt bli astråkig (det är den redan) så dagarna kommer kännas för långa när jag är i skolan och för korta när jag inte är det.
- Jag kommer löpa större risk att drabbas av min supertristess som typ bara jag kan få.
3
- Mycket av det jag vill göra är svårt att göra i plugget.
- Vad gör jag de dagar då jag inte har lust att göra något?

Summan av kardemumman blir alltså att det suger med hål. Usch!

jag har världens gullligaste pappa som kommer hem med present mitt i natten!

"Baibai love, baibai happiness, hello loneliness..."

Du finns inte för mig mera. Du är borta ur mitt liv. Jag behöver inte dig och du har tydligt visat att du inte behöver mig, så då är det lika bra att skita i det. Vi finns inte för varandra, jag har nämligen rivit sönder dig och klistrat in dig i min dagbok. Jag är inte ensam utan dig, för jag vet att det någonstans där ute finns flera som kommer att finnas i mitt liv någongång i framtiden. Du däremot kommer alltid gå ensam, för det är så du gör. Tyvärr.

Hejdå.

In with a bullet - out with hearts~

Det blev ingen skola för mig idag för jag kunde inte somna igår på grund av en ångestattack. Jag orkar inte med detta längre! Idag så var det ju introduktion till fyra nya kurser, så dumt att inte vara där då. Varför kan jag inte bara få chilla lite? Jag är säker på att ångesten har varit på väg en längre tid, men att jag tryckt bort den. Jag har ju inte varit den gladaste i världen på ett bra tag liksom, så då är det ju inte så konstigt om en ångestattack kommer på besök liksom... Det har varit alldeles för mycket på sistone. Nya assistent-grejs, idioter till människor som borde kunna beté sig för att de på pappret faktiskt är vuxna, start av skola där schemat är uselt och där det finns mycket som jag inte riktigt trivs med och massa andra saker som ligger och ruvar som jag får lämna till min dagbok. Det är så uselt att få ångest för det blir ju bara värre ju mer en tänker på det. Alltså till exempel som igår: då skulle jag gå och göra mig i ordning för att somna, men blir asledsen istället. Jag går då och lägger mig ändå, för jag tänker att klockan är så mycket och jag måste verkligen sova för att orka upp dagen där på. Det går förstås åt helvete, så jag ligger istället i min säng och gråter hur länge som helst. Så jävla värdelöst! Då blir jag ju liksom ännu mer stressad och tänker att jag måste verkligen sova nu för annars är jag körd imorgon. Det blir liksom en asond cirkel. Tillslut sa i alla fall min fina pappa att jag ska vara hemma idag och att han sjukanmäler mig. Smart! Så så blev det. Och nu sitter jag här, hungrig som en varg för jag har ännu inte ätit något. Slut är jag också, men ångesten verkar inte ligga och ruva i mig.

Jag överlever idag också, yes!

"Sometimes in our lives we all have pain, we all have sorrows, but if we are wise..."

Jag vill gå i Mc.Kinsley High! (?) Det vore så fantastiskt att känna alla i Glee! (I alla fall Kurt, Artie, Mercedes, Tina och Puck...) Det känns så jävla grått i skolkorridorerna alldeles för ofta, jag vetefan hur jag ska överleva två år till. Jag vill bara ha en Artie bredvid mig. Någon i min egen höjd som bara är så jävla fin (men tyvärr helt idiotiskt ofeministisk mot Tina i episod 15!) och har typ den charmigaste stilen ever! En Kurt som bara kan prata mode, känslor och annat med. Så jävla fina! Kan en leva sitt liv via en TV-serie, är det verkligen okej? Nej, det är typ inte det. Det är det som är problemet, att om en gör det så blir en ju för fan bara deprimerad. Jag måste sluta sukta efter något annat än det jag har. Sluta sukta efter något jag inte kan få. Jag är värd så jävla mycket mer än så, det är vi alla!

Jag vill ha någon som är större än mig (inte direkt svårt, haha) och som kan hålla om mig, hårt! Någon som kan hålla mig kvar i en verklighet som jag kan stå ut med. Någon som gör att jag inte behöver något annat än det som finns och går att ta på. Någon som gör att jag kan fixa vardagen utan att känna att hjärtat töms på hela min identitet och allt som bara finns kvar är ett tomt skal. Jag behöver veta att jag fixar detta, jag behöver någons armar att vila i och någon som kan säga till mig att jag inte behöver leva i min fantasi. Jag behöver något fysiskt! Inget jävla emotionellt skit, jag behöver en fysisk person i mitt liv!

//Emil.

jordgubbsjelly

ny skjorta

En novell skriven i diktform. (Tillägnad min Banan.)

Mer queer.

Ljudet av musik. Inte melodisk. Trummor och kanske något mer. Synen av kroppar. Dansandes. Suddigt på grund av de glömda glasögonen. Hela världen som i ett filter, suddigt och skumt. Som att dra ner en plastfilt över ett glasfönster - inte fläckigt, men inte riktigt klart. Så var världen, även med glasögonen på.

September ett år tidigare. Kväll. Hjärtat är fullt av gitarrer och framtidsplaner.

Musiken fortsätter, hårdare nu. Rytmen går över till inspelad rock. Scenljuset börjar bli snabbare, mer ryckigt nu. Tankar som virvlar i huvudet i takt med musiken. Svårt att fokusera nu.

Redan mars, finns inte mer.

Musiken lugnar ner sig. Jag känner mig klibbig på grund av en spilld Snapple. Lugnt nu. Börjar fatta, kanske…

En resa till Mallorca med klass 9c. För lite vuxna och för många barn. Ont i magen, tillsynes inuti. Stress?. Långa samtal i solen, men egentligen för korta. Fyra nätter av hårdsömn och fyra kvällar av för mycket tankar.

Musiken skapar tankar igen. Fattar ingenting. Alls.

En bal med för mycket förväntningar. För mycket grönt och brunt.

Självklart nu. Inte tveksamt.

Skolavslutning. Klar med allt. Klar med alla. Rullar ifrån på lättare hjul. Fyllda av gatusmuts och utan doft av grundskolan. Söta kläder som snart inte stämmer. Pratar om allt det gamla, men nu med distans. Väntar på sommaren.

Musiken tystnar helt. Föreställningen är slut och folk reser sig för att gå. Jag är tagen, mest av mina tankar.

Sommaren kommer och jag får en bok. Sarah Waters. Läser den och det känns lite bättre. Klänning mot klänning är finare. Bättre. Mer äkta? Men ännu är bögar söta.

Vi går ut ur lokalen. Går hem för kvällen är varm. Jag vet inte om jag kan säga det högt, men jag vet att det är så det ligger till.

Sitter på Gotland till ljudet av en symaskin. Krinoliner skapas och korsetter görs om. Vet att jag inte kommer låsas. Tvärtom.

Pratar om föreställningen och om kroppar. Jag konstaterar att det var en mycket gripande föreställning. Gillade anatomin. Gör det fortfarande. Muskler som jobbar på suddiga människor. Väldigt suddiga.

Den sista dagen i Juli och allt är mycket. Har haft svårt att sova i många nätter. Ledsen på kvällarna, glad på dagarna. Eller? Vet att det nästa dag är dags för parad. Kommer dansa och skrika och tjoa i timmar. Härliga tunnelbanor. Men det sista visste jag inte.
Kommer hem och går in på toaletten. Berättar att jag är lesbiskt. Skrattar inombords för nu är det sagt. Jag är en officiell flata. Fantastiskt!

Sitter i mitt rum, snart ett år senare och tänker tillbaka. Tittar i en gammal kalender och låter orden däri tala för sig själva. Lång väg att ta sig fortfarande, men nu är jag en bra bit på väg. Komma ut gör jag ännu. Kommer alltid vara så. Långt hår och söta klänningar - näst intill ett minne blott. Har ännu mycket framför mig. Namnbyte. Genusvetenskap och kanske därav folk som är lika. Kollektiv och politik. Böcker och texter att läsa och skriva. Människor att träffa. Korregeringar. I personlighet och i utseende. Kanske hormoner. Kanske röstpedagog. Många byten, men inuti är jag samma. Den som på något sätt alltid funnits där, både under tyllkjolar och kängor. Saker har jag lärt mig. Så mycket som är ljug. Människor, känslor, åldrar och kön. Samma sak är också sanning. Sanning hos mig. Personen från september finns någonstans där, men i annan tappning nu. Mer queer.

En fantastisk dag!

Som ni ser i titeln så har jag haft en sjukt bra dag idag. Det beror på:

- Transit-samtalsgruppen var otroligt fin och det fanns ingen som helst anledning till min nervositet.

- Fint mejl hamnade i min inbox.

- Kommer få en bra mic om cirkus två veckor och det var nog första gången i världshistorien som ett besök på Sodexo tog under en timma.

- Jag kan ha fått ett jobb till hösten.

- Jag har chattat med en väldigt fin person.

- Episod 9 av Glee kan inte vara mer rätt.

- Min mage mår prima.

Emil är i paradiset!

Kartie!! :D lovelovelovelovelove!!!!! :3333

Jag har varit dålig på att både blogga och twittra. (Och facebooka.) Sorry~ En dålig förklaring kan vara den att jag blivit helt beroende av serien "Glee". Jag streamar den och är totalt beroende! Men då är också frågan: Hur kan en inte bli det av den fantastiska serien! Redan efter att bara ha sett knappt halva Piloten hade jag kommit fram till att mina favoriter är Kurt och Artie. Utan tvekan. Youtuba dem så fattar ni varför, för en måste bara älska dem. Kurt är sjukt svår att könsbestämma, älska den liksom! Jag menar, bara det räcker ju för att bli helt såld på serien. Han är också så stör obrydd, vilket jag tycker är fantastiskt! Artie är ett helt kapitel för sig själv. Han är så jävla cool! Värsta utstuderade tönten och helt fantastisk! Dansar lätt bäst och allt. (Och nej, jag är inte alls något partisk bara för att han tar sig fram på fyra istället för två. ;)) Älskar honom! Detta gör det ju då självklart att jag älskar pairinget "Kartie", dvs. Kurt x Artie. Bästa, bästa! :D

Ska bli bättre på att blogga från och med imorgon. :)
//Emil.

"Don't call my name, don't call my name, Alejandro~"

Tittade just på Lady (Baby :P) Gagas musikvideo Alejandro och printscreenade då en bild. Jag var ju tvungen. Jag vill se ut så (oki, minus alla muskler). Fantastisk! Fantastisk stil också! Alltså ibland älskar jag verkligen Lady Gaga. Det var ett tag sedan jag såg Telephone nu, borde se om den nu.

2Qt2Bstr8

Nytt senilsnöre. Fantastiskt.

Vi kan hata allt tillsammans.

Trött nu alltså! Jag vill så ha en Mac Book, fatta fantastiskt! Jag vill också ta min Mac Book under armen, ha iPoden på högsta fullproppad med La Roux på högsta och sedan dra iväg till en stad någonstans långt borta. Jag vill inte känna någon och ingen ska känna mig. Kanske ska någon fantastisk människa heja och bjuda på en fika efter några dagars frizon där det enda jag gjort är typ att skriva på min dator och badat i en jättestor jacuzzi. Jag ska bo i ett stort hus med mycket glasfönster och det ska vara lagom varmt, alltså så att en kan ha en tröja utan att dö, men också kunna bara ha en T-shirt. Jag tror att det verkligen vore det ultimata för mig nu. Tyvärr är inte det möjligt utan istället får jag nöja mig med att sitta ensam vid mitt skrivbord i sisådär en 45 minuter och lyssna på La Roux på iTunes och skriva på en blogg. Och allt detta utan en jacuzzi.

Om typ en vecka kommer jag förmodligen också kanske sitta och skriva här, vid exakt samma skrivbord, och då kommer jag ha börjat skolan igen. Fy fan! Jag vill verkligen inte. Eller alltså, jag längtar verkligen efter all ny kurslitteratur, alla uppsattser jag kommer få skriva och alla sidor jag kommer få läsa osv., men allt annat skulle jag helst skippa. I "16 and pregnant" vill typ alla hellre dö än att bli hemmaskolade, men själv skulle jag hellre dö än att inte bli det. Klassammanhang är verkligen inget för mig, jag skulle helst bara få vara ensam med lärarna. Det är ju lärandet som är kul och inte alla jäkla 17åringar som bara tumlar runt och försöker bli egna individer. Jag är en ut av de där 17åringarna, tro för all del ingenting annat. Jag vill ha en 30-någonting person som säger: "Kom med till Wayne's, jag bjuder på en varm choklad med grädde och marsmallows, men bara om jag samtidigt får berätta om hur förjävligt livet som under 30 var. Vi kan sitta och hata allt ihop och bara vara med varandra i sisådär en två timmar tills mina vänner kommer och vi allla blir höga av skratt och leenden för att sedan gå iväg och ha ett gangbang eller något." Det vore fantastiskt.

Kanske borde ringa en person snart, bara för att få höra någons röst och min egen i en talande duett. Det kanske vore vettigt. Jag vet varken ut eller in just nu.

//Emil.

melonmilkshake med maränger! :D

En mage som börjar ta sig samman.

Väldigt fin bild på en väldigt snygg person. Jag vill se ut så. Sjukt androgyn och bara helt otroligt vacker. Jag vill i framtiden ta T, så att min röst blir mörkare och mer som jag vill ha den. Jag måste sluta skämmas för min röst, den är en del av mig så som så mycket annat och det går inte att göra något åt. Vore dock härligt om den var mörkare, det skulle som sagt stämma bättre in med mig då...

Imorgon blir det inget jobb, finns inga arbetsuppgifter.

Jag känner mig lite bättre i magen nu. Alltså jag har ju typ inte ens sagt det, men min mage har varit dum på sistone på grund av stress och mini-ångest. Jag har nog mått betydligt sämre än vad jag velat erkänna för mig själv, så alla problem har givetvis satt sig på magen. Men som sagt: det är lite bättre nu, förmodligen för att jag sovit ut och verkligen försökt ta hand om mig själv idag. Imorgon får bli en lika dan dag, dock med mera milkshake. ;) Jag ska snart krypa till kojs och drömma mig bort från assistentskit. Jag har ju massor ut av fina människor omkring mig som kan hjälpa mig och även när allt kan kännas skit så är livet någonstans värt att leva ändå. Jag är inte rädd längre, inte alls som förut. Nu kan jag nämligen se mig själv på bild och då få syn på en person som jag faktiskt står för. En person som är jag. Jag är inte rädd för det finns inget att vara rädd för för jag är aldrig ensam. Även de dagar då alla jobbar och jag slutat tidigt från skolan och bara gått hem så är jag inte ensam, för det finns alltid någon att smsa. Någon som kommer med svar och som vill veta av mig. Någon som bryr sig om hur jag mår och vad jag åt till lunch. Alla ni som bryr er älskar jag. Jag är alltid eran. Eran egna lilla Emil, med alldeles för stora glasögon och alldeles för nära till tårar. Jag omfamnar er.

//Emil.

Alltså usch för min miffo-röst. x( xD

bög.

Ett Tjena Katten plåster.

Aj, aj, aj! Värsta rivsåret på min högra hand. OOOH!!! Stackars mig, alla gråter i min ära. Men oroa er icke, jag kan skriva och om mina händer sviker mig tar jag till hårstråna på min vänsta hjärnhalva. Fantastiskt! (Som ni märker jobbar mina stackars överlevare till hjärnceller stenhårt här.)

Imorgon kommer jag vara så jävla het! OMFG!!! (Ska försöka ta bilder.)

//Emil.

Akademiskt språkbruk - ej okej.

Det är så tråkigt när boken en har med sig för att läsa under långsamma stunder är astråkig! Just nu händer det inte så jättemycket här på jobbet och i och med att det råkat vara så till och från nu under tiden jag jobbat här så var jag väl förberedd (tyckte jag) och hade med mig en bok. Problemet är bara att den är så seg! Jag har kommit 50 sidor i den, men egentligen så ska en ju ge en bok 60 sidor, så jag får väl försöka ta mig igenom 10 sidor till då... Synd bara att den är så tråkig, för den verkade så väldigt intressant när jag lånade den. Boken som jag talar om är "Könet Brinner!" av Judith Butler. Det känns verkligen sorgligt att den inte alls föll i min smak för Judith Butler är ju en person som en verkligen vill ha läst (och då gillat!). Problemet med boken är inte direkt innehållet som sådant - nej, den verkar ha jättemycket intressant att säga mig - utan problemet är språket! Den är skriven med ett jätteakademiskt språk och helt ärligt så är jag sjukt trött på det nu. Jag läste ut "Queerfeministisk agenda" igår och då kände jag mig sjukt pepp på att ta mig an en till bok med samma tema, men icke sa Nicke. Tiina Rosenbergs egna bok var så mycket bättre. Den hade förvisso också ett relativt tungt språk, men det var ju inte ens i närheten av "Könet Brinner!". Det är enligt mig ganska konstigt med tanke på att Rosenberg valt ut texter till den boken och själv (som jag förstår det) varit med och översatt. Antingen så ville hon alltså bara ta sig vatten över huvudet och skriva något näst intill oläsbart eller så är Butlers engelska så komplicerad att det var omöjligt att göra det på något annat sätt. Om det första alternativet är det som stämmer så blir jag fan förbannad. Flasha språk är inte okej när en ska skriva en bok inom ett så viktigt ämne som inte endast ska rikta sig till högt uppsatta akademiker med samma språkbruk. Faktiskt. Böcker ska vara tillgängliga för i princip alla och inte bara något internt mellan de utbildade proffessorerna, faktiskt.

precis fått en stor påse av min banan.

Pride-lördagen: (bättre sent än aldrig)

Jag har faktiskt inte glömt bort mitt löfte om att blogga om förra lördagen, men jag har bara inte hunnit/kommit mig för att göra det ännu. Ni får faktiskt inte någon text om det utan är ni helt hysteriskt nyfikna så får ni kontakta mig och säga det istället. Här kommer massa bilder från den dagen i alla fall.

Jag vet att jag ser fail ut med Gudrun Schyman, men vafan, vem gör inte det bredvid Sveriges coolaste kvinna?! Fick en puss av henne - bästa på Pride!!! :D

Bokmalen number one~

Oki, nu var det ett litet mini-uppehåll här, så jag ska försöka uppdatera er lite. Grejen är den att det inte hänt så mycket, eller det var en lögn, men mycket av det som hänt hör mer dagboken till än en öppen blogg. Jag kanske återkommer om vissa grejer som hänt i framtiden, den som väntar får se. Hahaha~

En grej jag kan skriva är att jag lånat massa böcker på Stadsbiblioteket. Jag har blivit ännu mer boktokig än tidigare. I torsdags så köpte jag böcker för över 600kr på Amazon, men det var faktiskt väldigt billigt, måste jag påpeka, för alla de fem böckerna jag köpte kostade över 200kr här i Sverige. Dumt bara att frakten är så dyr för de fem böckerna i sig kostade typ 450kr bara. :O Men mer om dem någongång i mitten av september. ^^

Men som sagt, jag var ju på biblo och lånade böcker igår. Det blev fem stycken (höll i tolv först, men orkade inte ta alla denna gång), de ni ser på de två bilderna här. (Den mellersta bilden är bara tagen ur en hylla på biblos filosofi-hylla. Den var så fin tyckte jag.) Förstå vilket fantastiskt snyggt kvitto jag fick med alla de där titlarna på. Älska det!

Jag har redan börjat på "Queerfeministisk agenda" av Tiina Rosenberg och även om jag inte kommit så långt alls så kan jag säga att jag tycker den verkar lovande. Dock så är texten lite väl tung. Synd att allt ska behöva bli så akademiskt och svårförståerligt när det gäller dessa ämnen, det är något vi behöver ändra på, tycker jag.

Nej, nu får det vara chill för nu. Jag återkommer säkert senare idag. Ha det bäst!

//Emil.

ps. Spelade monopol med syrran och pappa igår kväll. Vi hann inte klart innan det blev läggdags för syster yster, men låt mig säga såhär: jag hade lätt vunnit. :P (Alla ni som känner mig bra vet säkert vilken jävel jag är på det spelet. Ni andra får väl utmana mig någon dag så att ni får det bevisat för er, hahaha~ ;)) ds.

Ännu ett citat.

"Varför skulle barn gilla halvfabrikat? Jag menar inte att vara som Marie Antoinette, men den dagliga förnedringen att bli kategoriserad in i hallon- eller aprikoskrämens enkelhet." - sid. 66, "Naturen" av Caroline Ringskog Ferrada-Noli.

Fantastiskt sant.
//Emil, Emm.

Ett annat fint citat.

"Den kvinnliga av lärarna var en underskön asiat som såg ut som Angelina Jolie, överbegåvad och överkvalificerad, medan de två männen verkade vara utan krav på sig, som om lärarjobbet var en slags ALU-gård. Sluta ha henne som geisha." - sid. 27-28, "Naturen" av Caroline Ringskog Ferrada-Noli.

I den här takten så kommer snart hela boken vara att citerad... (Bra betyg!)

(Emil, Emm.)

En miljöbeskrivning full av tanke.

"På vägen hem hände något konstigt. Trottoaren började bölja av ryggsäckar i plastväv. Barnhuvuden guppade. Ett hav. Dagisfröknar i neonvästar vallade små flickor och pojkar som höll varandra i hand och jag i mina klackskor råkade falla in i ledet." - sidan 26, "Naturen" av Caroline Ringskog Ferrada-Noli.

Ett väldigt fint stycke, enligt mitt tycke. Så ärligt och bra. Jag känner igen mig väldigt väl i den miljöbeskrivningen. Så otroligt vacker.

//Emil.

Bittersmak.

Du är som ett hål i mig. Ett stort sådant. Inte ett svart, för den färgen är för fin, för stark. Kanske beige. Ja, en matt, ful, hiskerlig beige. Det är du för mig. "Looking for a relationship", gör det. Själv letar jag efter en högaffel eller något annat vasst och groteskt. Groteskt är fantastiskt. Jag är glad, tro inget annat. Men jag är inte bara glad, jag är också mordisk (och lite hämdlysten kanske). Hejja inte på mig utan försök istället rusta ner mig, för det är nog ärligt talat det enda rätta.

Blod, svett och tårar, det är min melodi.

ps. Jag hatar facebook. ds.

På jobbet.

Får en göra såhär? Sitta och uppdatera sin blogg på arbetstid alltså. Men i och för sig så kan jag lova och svära på ett ädelt samvete att jag gjort klart den arbetsuppgift som jag blivit given och att om jag mot för modan skulle få en ny nu så skulle jag genast stänga ner det här.

Det är faktiskt riktigt skönt att jobba. Det är liksom inte en press på samma sätt. Usch vad jag avskyr ordet press, som i att känna sig pressad. Det låter så fånigt, så wannabe-vuxen. Precis som ordet jobba och ordet arbetspass. Ej okej. Folk som vill vara större än vad de är och därför beter sig som om de tror att de är förståndiga vuxna är något som jag får spader på. Tyvärr finns det alldeles för många sådana personer. Fy! Jag är medveten om att jag själv kan bete mig så ibland, men tro mig, när jag gör det så avskyr jag mig själv också. Jag kommer alltså få panik när jag läser om början på den här posten, hahaha~ :P

Jag är verkligen ganska korkad ibland. Som idag t.ex. Jag borde ju verkligen ha tagit med mig en bok hit idag, för det är ju så mycket jag håller på att läsa nu. Jag ska liksom läsa tre böcker som är skrivna på prosa/poesi och sedan skriva en novell där språket är inspirerat av dem så jag har att göra. Minst sagt. (Vilket är askul och gör mig så pepp!)

Nej, det var nog för mig just nu.
//Emil.

Fredagens bilder.

I fredags.

Oki, nu har jag varit riktigt dålig på att blogga på sistone, så här kommer lite uppdateringar. Jag gör ett inlägg för fredagen och ett för lördagen. Oki, here we go. Fredagen:

Jag, Banan och min nya assistent Sara var på Pride House för vi hade tänkt och gå på samtalet mellan Tiina Rosenberg och Annica Lantz, men det var inställt för Lantz var på semester på Mallorca, fick vi veta av Kai. :/ Istället gick vi på en föreläsning om aktivism över generationerna, där bland annat några från Golden Ladies pratade. Så fint och så intressant! Mian Lodalen var en av dem som pratade, hon stod för 90-talet, och snacka om att hon har karisma!

Efter det så drog vi till Pride Parc, där vi först fikade och sedan tittade runt i massa tält och shoppade loss lite och så. Jag väckte även en politikerhttp://vackpolitikerna.nu/ , självklart blev det Göran Hägglund. Han fick även hamna på min arm, fint! :D
På cafét delade jag och Hanna på en blåbärsmuffin och hängde runt ett bra tag. Vi tog en del foton på lite tavlor och grejs där, en av broderingarna köpte jag mönstret till igår så nu ska jag göra en egen. :D

Cafét var det som var inne på muséet så vi drog en vända och kollade på utställningen där också. Där finns det också några bilder ifrån. :)

Det var typ fredagen. Väldigt rolig! :D

//Emil

ps. Det blev något fel så bilderna från i fredags hamnar i en annan post. ds.