Väldigt fin bild på en väldigt snygg person. Jag vill se ut så. Sjukt androgyn och bara helt otroligt vacker. Jag vill i framtiden ta T, så att min röst blir mörkare och mer som jag vill ha den. Jag måste sluta skämmas för min röst, den är en del av mig så som så mycket annat och det går inte att göra något åt. Vore dock härligt om den var mörkare, det skulle som sagt stämma bättre in med mig då...Imorgon blir det inget jobb, finns inga arbetsuppgifter.
Jag känner mig lite bättre i magen nu. Alltså jag har ju typ inte ens sagt det, men min mage har varit dum på sistone på grund av stress och mini-ångest. Jag har nog mått betydligt sämre än vad jag velat erkänna för mig själv, så alla problem har givetvis satt sig på magen. Men som sagt: det är lite bättre nu, förmodligen för att jag sovit ut och verkligen försökt ta hand om mig själv idag. Imorgon får bli en lika dan dag, dock med mera milkshake. ;) Jag ska snart krypa till kojs och drömma mig bort från assistentskit. Jag har ju massor ut av fina människor omkring mig som kan hjälpa mig och även när allt kan kännas skit så är livet någonstans värt att leva ändå. Jag är inte rädd längre, inte alls som förut. Nu kan jag nämligen se mig själv på bild och då få syn på en person som jag faktiskt står för. En person som är jag. Jag är inte rädd för det finns inget att vara rädd för för jag är aldrig ensam. Även de dagar då alla jobbar och jag slutat tidigt från skolan och bara gått hem så är jag inte ensam, för det finns alltid någon att smsa. Någon som kommer med svar och som vill veta av mig. Någon som bryr sig om hur jag mår och vad jag åt till lunch. Alla ni som bryr er älskar jag. Jag är alltid eran. Eran egna lilla Emil, med alldeles för stora glasögon och alldeles för nära till tårar. Jag omfamnar er.
//Emil.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar