Förändringar...

Konstigt hur saker förändras... Hur en ena dagen känner sig övertygad om en sak, men i nästa sekund så har världen vänts uppochned. Livet!

Nu vet jag dock vart jag står. Mattan har ryckts undan under mina hjul, men jag har funnit golvet under. Jag sitter stadigt med händerna i mitt knä. Dock inte med varken fötter eller hjul på jorden. Jag tror helt enkelt inte att down-to-earth-grejen är min, jag har annat för mig. Jag är uppe i det blå, bara det att det blåa nu blivit lila-rosa. Överallt runt omkring mig så är det luft så jag är så fri en människa kan bli för jag kan tänka fritt, jag fastnar ej i mönster. Jag är övertygad om att min framtid kommer innebära mycket förändringar och stora omställningar, för det är ju liksom så det ska gå till. Jag är pepp på livet för jag är fri, och vad är frihet om inte skrik och panik och hopp och kärlek? Och fantasi! Fantisera är något jag är bra på, så just därför så kommer jag ta mig långt!

Ibland så är det dock väldigt sorgligt med förändringar, ibland så får en liksom seperationsångest och vill bara vara kvar i det där fina och trygga. Dock så vet jag ju att varje tråkig förändring har en förmåga att på något sätt medföra något gott, om inte annat så har en fått ett fint minne i bagaget.

Ja, jag tror på förändringar. Jag tror nämligen på utveckling, och det är väl i mångt och mycket samma sak?

Peppa dig själv och dra sedan ut och förändra något! Si så, spring iväg nu!
//Emil~