Om jag inte vore mugglare...

På sistone har den tanken slagit mig allt som ofta, om jag inte vore mugglare, vem skulle jag vara då? Jag hittade ett ganska roligt spel på internet alldeles nyss när jag bara satt och inte gjorde någonting som kunde ge mig svaret på den frågan. I alla fall svaret på hur jag skulle se ut, resten kom per automatik så fort jag fick en bild i huvudet. Som ni ser så skulle jag defintivt ha en jättelång löshästsvans fastsatt i mitt annars så prydliga rockabilly-frisyr. Hett! (Ingen får ifrågasätta det faktum att mugglar-Emil inte har det, för det finns säkert någon bra anledning till varför hen inte skaffat sig en, hälsar Emils låsaskompis.)

Jag skulle gå i Ravenclaw och spela Quiddich (ungefär den enda sporten som någonsin lyckats intressera mig för även om den är fiktiv så verkar den trots allt ganska spännande) och så skulle jag vara slagman! (Vad kan väl vara bättre än att få slå på saker? Snacka om att frigöra sina agressioner!) Jag skulle också springa runt i korta små kostymshorts, uppkavlade ärmar samt öppen krage, blå knästrumpor och svarta läderconverse. Glasögonen är givetvis ett måste! Sedan skulle jag springa runt och hejdlöst ragga på Draco Malfoy (han kan vara den bästa skurken någonsin, okej efter Voldermort då). Det skulle leda till något slags poly-förhållande med både den ena och den andra (vi alla vet ju att inte bara är Harry och Draco som har ögon för varandra på den där skolan), vilket vore ganska nice. Så länge jag slipper pussa på de som är allt för jobbiga så är det helt lugnt för mig. Harry kan ju faktiskt vara ganska skaplig, han behöver dock fixa till sig lite och bli lite mer indie, för hallå det är faktiskt på tiden!

Luna hade varit min bästa vän, jag lovar att hon hade kommit på att hon var trans eller något annat fantastiskt!

Vad fint det hade varit!

//Emil.

ps. Det jag är mest ledsen över att det inte finns på riktigt är de där glasstornen som de får äta från under alla finare middagar i stora salen, varför har inte jag ett sådant? ds.