Igår såg jag och min kära syster yster på "Pretty Woman". Jag hade inte sett den sedan påsken då jag var tio, så ungefär exakt sju år sedan. Ändå kom jag ihåg filmen relativt väl, den måste ha gjort ganska stort intryck på mig som litet kid.

När vi såg filmen igår så satt både jag och syrran och kommenterade gång på gång för varandra hur icke-verklighetstrogen filmen tyvärr var. Det är helt otroligt att en prostituerad som lever på gatan skulle lyckas träffa en torsk som faktiskt är snäll och behandlar henne väl och sedan på det erbjuder henne att följa med till New York för att helt byta livssituation. Ännu mindre troligt är det att hon skulle neka detta för att istället gå och vänta på något ännu bättre. Tyvärr så skulle hon troligtvis inte heller se så fräsch ut och inte vara den bildade person hon ändå verkar vara. Jag hoppas för allt i världen att ni inte missförstår mig nu, jag är helt och hållet på hennes sida i filmen, men trovärdigheten är inte särskilt stor.

Jag och syster min konstaterade att det är mycket mer troligt att hon skulle vara en call-girl, då har hon på ett helt annat sätt chans att ställa krav och maktförhållandena dem emellan förändras då avsevärt. Troligtivs skulle då detta jobb inte alls vara en fråga om överlevnad på samma sätt utan snarare kanske vara till för att finansiera hennes juridikstudier, eller något annat piffigt. Detta för mig då in på tankar kring detta sätt att försörja sig. Ett sätt som enligt större delen av vårt samhälle anses fult och dåligt. Det är synd då jag tänker mig att detta typ av yrke inte alls behöver vara särskilt dåligt. Tvärtom tror jag snarare att det kan vara ganska soft, så länge en själv är den som har full kontroll på hur saker går till och tar sig i uttryck. Det finns ju tyvärr inget skydd om en väljer ett yrke av detta slag, så allting måste vara noga kontrollerat och fixat av den som jobbar med det. Knepigt. Men tycker en att det är värt det så någon annan verkligen inte komma dragandes med sina egna åsikter och förutfattade meningar.

Slutligen vill jag bara säga att det verkligen hade varit fint om jag slapp skriva att filmen inte kändes trovärdig. Fint om allting hade varit som en saga där alla utsatta blev uppassade av samhället och räddade när de höll på att falla nedåt. Det är väl en utopi om något.
//Emil.