Överlevnad.

Idag är en sådan där dag då hela hjärtat och kroppen värker. Då blodet dunkar hårt, hårt, hårt runt inuti mig. Då tårarna är mer eller mindre ständigt närvarande. Förhoppningsvis så kommer mitt pokerface på i morgon igen, då kommer allt kännas bättre. För nu handlar det inte längre om MVG eller stipendier, nu handlar det bara om ren och skär överlevnad. Det är så jag känner.

Men det handlar bara om fjorton månader. Fjorton månader och sedan är helvetet ur vägen. Fan, jag ska fixa det här! Lite blod, svett och tårar kan det få ta, men mina drömmar är mina!

//Emil.