Ibland blir man lite rädd... Lite rädd för att verka handikappad eller lat. Lite rädd för att gå igenom ett helt liv och aldrig hitta något riktigt fint och konkret utan alltid valsa runt i något slags intet och därför alltid behöva ha någon konstig form av magont. Jag vill bara ligga på en säng och kyssa den där någon. Låta våra händer röra vid varandras bröst och mage och sedan fortsätta därifrån eller bara ta det lugnt och andas in varandras schampo. Jag vill att det ska bli den personens torra läppar mot mina, men det har jag ju velat i flera, flera år nu. Skönt att det snart är november.
//Emm
//Emm
0 kommentarer:
Skicka en kommentar