Jag säger bara en sak: Persona 4!!! Just nu är jag uppe i något över sex speltimmar. Inte så jättemycket med tanke på att jag började spela i torsdags, men hade alla timmar av dem jag dött på och spelat om räknats så hade siffran säkerligen varit högre.
Spelet går ut på att genom sina relationer till andra människor lyckas levla sina personas så att man kan döda bossar och ha sig. Jag märker att det var ett tag sedan sist jag spelade mycket TV-spel för jag är helt ur gängorna när det gäller vilken magi som tar ut vilken och hur man bör tänka till sparandet av SP och så vidare.
Persona 4:as berättelse sträcker sig över ett år med starten den elfte april 2011 så min plan är att ha kört ut spelet i mars/april så att man är klar då spelet är klart. (Ballt om man lyckades tajma dag också!)
Jag upptäckte mitt gamla nörderi igårnatt då jag inte kunde somna och kom på mig själv med att sitta och räkna upp diverse Final Fantasy-karaktärer. Jag blev alldeles varm i magen då jag återigen fick Kadajs namn på huvudet, men det faktum att jag inte kunde komma ihåg alla namn på FF IX:s karaktärer gjorde mig smått galen. (Att komma ihåg namn har aldrig varit min starka sida, men ändå.) Efter lite googling idag så kan jag nu dem alla. Amarant var en av mina kärlekar som trettonåring. Likaså Kuja. Jag ville vara en blandning av Garnet och Eiko och vara kompis med ett gäng moogles. Vivi var ball, men Zidane, Steiner och Freya lyckades aldrig riktigt inponera på mig, konstigt nog...
På latin betyder volvi rullande. Jag är alltså ett kiddo som använder benen som enbart yta att smycka. Hej. Jag gillar donuts, kaffe, ekvationer, Moleskines, anime, internet och hårfärger som ser som tagna ur ett laboratorie. Jag gillar inte skolklasser, mjäkighet och spökvatten (mini-/lättmjölk).
0 kommentarer:
Skicka en kommentar