Ibland bara måste man.

Jag har just läst ut "Ibland bara måste man" av David Levithan. Tack bästa Frank för boktipset, ifall du läser detta... Den boken var grym! Jag blev så pepp av den! Så pepp och så berörd.



Jag har faktiskt varit riktigt usel på att skriva om böcker jag läst här. När jag skaffade den här bloggen så fanns det en tanke om att jag skulle blogga en hel del om just böcker. Skriva om böcker jag tycker alla, respektive ingen, borde läsa och lite annat smått och gott vad det gäller sådant. Så har det dock inte alls blivit. Jag får väl helt enkelt se det som ett mer eller mindre omöjligt projekt, men jag tänker att när jag kommer ihåg det så kan jag ju i alla fall försöka. Så, nu ska jag sluta babbla strunt och börja berätta om boken!

Oki, boken handlar om Paul, som snabbt får en crush på Noah som är en ny elev på hans skola. Det visar sig dock att Noah har en ganska jobbig bakgrund med sitt ex Nick. Det hindrar dock inte Paul eftersom även han har det rörigt med sitt ex Kyle. Samtidigt som Paul och Nick börjar hänga så överger Pauls bästa vän honom för sin nya pojkvän, samtidigt som hans andra kompis Toby får utegångsförbud av sina högreligiösa föräldrar för att han är bög.

Mina favoritkaraktärer är utan tvekan Toby samt Infinite Darlene - en ut av Pauls kompisar-, de är så fina bikaraktärer. Det borde komma en uppföljare med dem... De är så fina för att Toby säger så fina saker hela boken igenom som verkligen går att känna igen sig i och jag sympatiserar helt klart mest med honom av alla karaktärer. Utan tvekan. Infinite Darlene är fin bara för att hon är det tror jag. Går inte riktigt att förklara varför. Hon är grymt skön helt enkelt! Det är fint att författaren typ aldrig skriver att hon är en transperson. Hon bara får vara det, precis som massa andra får vara det, bögar, flator, straighta osv. Fint!

Nej, nu skriker fingrarna och Qruiser på mig att jag måste sluta.
Baibai~
//Emil.

ps. Läs boken, seriöst, gör det! ds.