Låt oss gå - sittandes

Okej, lite Artie-kärlek coming up!

Igår såg jag det senaste avsnittet av Glee, nämligen Michael Jackson-episoden. Min l ycka var total eftersom att Artie Abrams fick mycket plats även här. En grej som var till min stora förtjusning var att han reste sig upp.

Det har varit mycket diskussion kring huruvida det är okej eller inte från Glee-skaparnas sida att ställa Artie och låta honom gå omkring till och från. Vissa menar att detta nämligen blir som ett förnekande av hans funktionsnedsättning och att det därför endast visar på att folk tycker synd om folk som ej är funktionsfullkomliga så att man av den anledningen väljer att normalisera i största möjliga mån. Jag är otroligt kritisk till denna kritik. Som rullstolsburen så kan jag tycka att det finns en väldigt god tanke med att låta en annan rullstolsburen individ gå omkring på två ben då och då. Inte för att det är någon slags önskan från övre stående att det är det som bör uppskattas, utan för att jag tycker det vore väldigt löjligt om man drar sig från att kritisera normer genom att uppfylla dem. Det som fått mig att intressera mig för debatten kring valet i att bitvis göra Artie gående är just det faktum att den allra största kritiken kommer från gående. Många som själva lever med funktionsnedsättning verkar däremot vara pro denna utveckling av karaktären. Hur kan det komma sig? Jo, min teori på den frågan är att folk som är gående och dessutom pålästa vill framstå som så PK som möjligt. Därför väljer man att kritisera när normbrytare uppfyller en norm, för man vill inte framstå som diskriminerande. Det man inte fattar är att allt istället vänds åt andra hållet. Det man däremot inte uppmärksammar är saker som är helt obvious att det verkligen borde kritiseras. Till exempel det faktum att Artie i förra säsongen fick ett par elektriska ben. Det är en sak att man drömmer om att kunna gå av en anledning (i Arties fall att imponera på tjejen man är kär i, kunna bli en accepterad dansare (som inte utsätts för särlösningar som bara det är ett stort kapitel för sig), slå en idiot på käften, och så vidare), men en helt annan att en utomstående person försöker normalisera en funktionshindrad för att på något jäkla sätt underlätta. Det om något borde tas upp i diskussion.

Så summan av kardemumman: Låt Artie hoppa runt bäst han vill, men gör det för fan inte till en verklighet! Jag vet inte hur många jag har sparkat på käften i mitt huvud, men ingenting har någonsin talat för att jag skulle vilja ha något jäkla antidote mot min funktionsnedsättning!

ps. Lägg märke till hur rullen är en stor del av videon, även i hans huvud har han alltså hjälpmedel. I like! ds.