Lila, fjäril, queertecken - det finns så många ord och symboler som beskriver oss, beskriver mig. Ändå behöver jag hela tiden bli bekräftad. Hela tiden veta att jag blivit förstådd och accepterad. Hela tiden se att alla är på min sida, eller åtminstone de flesta.
Att vara transperson är inget som bringar ångest, det är ingenting sorgligt och hemskt som måste botas fortast möjligast. Givetvis talar jag inte för alla när jag skriver det här. Självklart finns det tusentals människor som ser det som en fas i livet, som ser det som att de varit/kommer ha varit transpersoner, att de alltså har för avsikt att leva som det könet de är fullt ut, det vill säga helt utan någon slags transidentitet. De personerna finns och de har precis lika mycket rätt i att trans är en fas som jag har när jag skriver att det inte är det. För mig är trans något flytande. Något som kan förändras, men aldrig riktigt försvinna helt och hållet. Trans är alltså inte ett psykiskt handikapp där en utredning är botet mot sjukdomen. Trans är kul för det är kreativt. Det är att se bortom det biologiska, bortom samhällets normer. Åtminstone på ett eller annat sätt.
Jag vill inte skriva att trans enbart är som en rolig lek, det skulle vara lika illa som att säga att jag vill ha fiskbullar till middag, det vill säga självmord. Trans är någonting som en ska ta på största allvar och det kan vara vidrigt i vissa sammanhang att vara transperson. Men nu måste också påpekas att det bara därför inte går att säga att en har valt en svår väg när en valt att vara trans och att en därför får räkna med massa skit. Det är rent bullshit! En ska aldrig behöva räkna med skit! Samhället ska nämligen vara uppbyggt på så sätt att skitet inte får existera, inte
kan existera.
För mig är trans viktigt. Lika viktigt som det är för många att vara cis. Vi måste börja vända på situationer, det vill säga byta perspektiv. Precis lika mycket som jag behöver bekräfta mig när jag går in på herravdelningen i klädaffärer så behöver cistjejen Sophie i grannhuset bredvid (tog bara ett random namn, jag känner ingen vid namn Sophie som bor i ett grannhus) bekräfta sig när hon köper en klänning på H&M. Faktiskt.
Åh, jag skulle kunna göra ett helt inlägg om detta, men det får vänta.
//Emil.
ps. För er som inte vet det så betyder cis det som inte är trans, det vill säga om du är en cistjej så är du biologisk tjej, upplever dig själv som tjej och blir läst (sedd) av andra som tjej. ds.
Happy halloween allihopa~
Efter en näst intill katastrof-helg så möts jag av världens bästa måndagsmorgon! För er som trodde att måndagsmornar alltid var värdelösa så kan jag säga att det verkligen inte är ett faktum! Det jag möttes av var nämligen värsta mejlet från N klockan kvart över sju på morgonen. Ett mejl fullt med bilder och text om en överraskning som han pratat en del om att den kanske skulle bli av. Det blev den och jag fick veta idag vad det var! Han har fixat ett signerat exemplar av Kate Bornsteins nya bok till mig!!! Bilderna är på boken! Ja, jag är i himlen!
